Ett viktigt kännetecken för akademiska texter är att de är upplagda på ett särskilt sätt; de har en förväntad struktur. Denna struktur gör det dels lättare för din läsare att hitta i din text och därmed ta till sig innehållet, dels lättare för dig som skribent att lägga upp din text.
Det är de övergripande delarna som används för att organisera innehållet. För att vår smala forskning ska vara intressant för andra måste vi dock sätta den i ett större sammanhang, i en kontext. Därför måste inledningen av en text börja med något mycket mer generellt än dina frågeställningar.
Ofta sägs det att inledningen ska vara trattformad liksom den är i vår bild av IMRoD-modellen — det innebär just att du ska börja brett och generellt och sedan stegvis rikta in dig på ditt eget specifika och smala ämne. Texten måste börja med något som din läsare kan relatera till, och något som visar vad din undersökning ska bidra till.
Inledningen ska sedan ge läsaren allt hen behöver veta för att förstå syftet, men också förstå varför syftet är viktigt. Det innebär oftast att du visar att det finns en kunskapslucka. Det kan till exempel vara något som vi inte vet, men som vi skulle kunna ha nytta av att veta, kanske för att ge bättre vård eller för att ta fram ett nytt läkemedel eller en ny behandlingsmetod.
Det kan också vara att det finns ett problem med en befintlig metod och alternativa metoder behövs. När du som skribent redogjort för bakgrunden och pekat på ett behov av ny kunskap är din läsare väl förberedd när du sist i inledningen presenterar ditt syfte och dina frågeställningar.
Liksom nämnt ovan presenteras syftet och frågeställningarna ibland under egen rubrik, och då läggs denna del med fördel precis efter inledning. Observera att inledningen också kan kallas bakgrund. Ibland avses då precis samma sak, men ibland finns en viss skillnad mellan de två begreppen.
Det kan finnas en kort inledning som väcker intresse och ger en mycket kort ingång till ämnet, och som sedan följs av en bakgrund med mer djupgående information. Ibland framgår det av instruktionerna vilka delar du ska ha med och vad som ska finnas i de olika delarna, men om inte kan du fråga din lärare.
Om du skriver examensarbete kan du också studera tidigare examensarbeten för att få en uppfattning om hur det brukar se ut. Kom dock ihåg att uppsatser kan skilja sig åt. För att få en bra uppfattning ska du gärna titta på flera uppsatser.
Syftet styr hela uppsatsen och innehållet i alla uppsatsens delar. Syftet fångar vad du avser att uppnå med din studie. Det är oerhört viktigt att syftet är samstämmigt i de olika delarna av uppsatsen. Titeln ska betona samma aspekter som det uttalade syftet, och alla de kommande delarna ha samma fokus.
Syftet är ofta generellt, och kan behöva kompletteras skriva slutsats exempel mer konkreta frågeställningar. Frågeställningar är med andra ord mer specifika frågor som du ställer för att kunna uppnå syftet. Ställ bara frågor som hjälper dig uppnå ditt syfte.