FN:s medlemsstater har förhandlat fram ett avtal om förbud mot kärnvapen. Men Sverige har inte skrivit under. Detta trots att dagens kärnvapen är farligare än någonsin. Styrkan i moderna kärnvapen är många gånger starkare än de atombomber som fälldes över Hiroshima och Nagasaki för över 70 år sedan.
Kärnvapen är ett hot mot hela mänskligheten och vår planet. De humanitära konsekvenserna av ett nytt kärnvapenkrig går inte att överblicka. Att Sverige står upp mot kärnvapen och för nedrustning är därför viktigare än någonsin. FN-avtalet sätter press på kärnvapenstaterna och påminner dem om deras nedrustningslöften.
Vi har höjt våra röster mot kärnvapen under många år och flitigt debatterat frågan. Ett exempel är en debattartikel i januari I vårt remissvar till regeringens utredning skriver vi om vikten av att Sverige undertecknar och ratificerar kärnvapenkonventionen.
Under sommaren meddelade regeringen att Sverige inte kommer att skriva under FN-avtalet mot kärnvapen. Det tycker vi är ett felaktigt beslut. Under samlade vi in över 5 namn till stöd för att Sverige ska skriva under FN-avtalet mot kärnvapen. I februari lämnade vi över namninsamlingen till dåvarande utrikesminister Ann Linde.
Vårt opinionsarbete mot kärnvapen fortsätter! Kärnvapen är de mest kraftfulla vapen som finns, och skiljer sig helt från andra vapen som använts eller skapats. Medan vanliga vapens sprängladdningar får sin energi från kemiska processer så kommer energin i sprängverkan hos kärnvapen från fission klyvning eller fusion sammanslagning av atomkärnor.
Effekten av kärnreaktionen är att sprängverkan kan bli mångfalt större än med vanliga bomber. Det finns två huvudtyper av kärnvapen. De brukar delas upp i atombomber och vätebomber, där vätebomber är de mer avancerade och kraftfulla.
Vapnets stora sprängverkan gör att tryckvågen och värmestrålningen av explosionen ger enorma skador på befolkning och byggnader som drabbas. Kärnvapen orsakar också strålning och radioaktivt nedfall som kan leda till celldöd, strålsjuka och cancer hos de som utsätts.
De fem fick rätt att behålla sina kärnvapen i samband med att icke-spridningsavtalet NPT trädde i kraftmen de fick också i avtalet ge löften om nedrustning. Utöver dessa fem finns det ytterligare fyra stater som har kärnvapen — Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea.