Det är svårt att ge en entydig bild av kvaliteten inom vård, skola och omsorg. Bland annat därför att det beror på vem man frågar, skriver Robert Thorburn, projektledare inom välfärd. För att ge en bättre bild har han sammanställt en rad kvalitetsmätningar och länkar till mer information.
Kvalitet i välfärdstjänsterna är komplext. Det finns många olika intressenter att ta hänsyn till. I skolans värld är till exempel både elever, föräldrar, medarbetare, framtida arbetsgivare och samhället i stort intressenter vars synpunkter på kvaliteten i skolan man bör ta hänsyn till.
På liknande sätt ser det ut inom vård och omsorg. Dessutom finns det många olika variabler att titta på och ibland tycker man olika om vad som är viktigt att fokusera på. Man kan också ha invändningar mot att vissa kvalitetsmått är förenklade, samtidigt som allt för komplexa krav på kvalitetsmätning riskerar att göra att man inte kan se någonting alls.
Det gör det svårt att ge en entydig och svartvit bild av hur kvaliteten ser ut. Det genomförs dock en mängd olika kvalitetsmätningar. Jag har sammanställt ett antal olika kvalitetsmätningar där man kan se skillnader mellan privata och offentliga utförare inom välfärden.
Det är inte en fullständig sammanställning, men de här undersökningarna är i de flesta fall breda och omfattar många verksamheter eller svarande. Det säger något om kvaliteten i privat och offentligt driven välfärd. I en analys av Försäkringskassans siffror över sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor framkommer att såväl andelen påbörjade sjukfall som är längre än två veckor samt antalet sjukdagar per anställda är högre i offentligt driven välfärdsverksamhet jämfört med motsvarande privat drivna verksamheter.
I Jobbhälsobarometern tittar man på hur personalen inom en rad olika branscher ser på sitt jobb. I en analys av hur medarbetare inom privat och offentligt driven vård trivs på jobbet skriver man att medarbetare i privat vård i något större utsträckning upplever sig som friskare och de känner sig i något högre grad motiverade än kollegorna som jobbar i offentlig regi.
De upplever även att arbetsuppgifter hinns med inom ordinarie arbetstid och de är något mer nöjda med lönen. De är också mer nöjda med arbetsledningen, dess kompetens och förmåga att kommunicera. Patienttoppen är en analys av SKL:s nationella patientenkät.
När det gäller kontinuitet i kontakterna får de privat drivna mottagningarna väsentligt högre betyg av sina patienter. För de övriga kvalitetsparametrarna är skillnaderna små, men entydiga. I Friskolornas Riksförbunds sammanställning kommer friskolor ut bättre.
Enligt deras analys är friskolor tydligt överrepresenterade bland de skolor som återfinns i toppen av Skolverkets SALSA-statistik över grundskolors resultat med hänsyn tagen till elevernas bakgrundsfaktorer. Enligt en rapport författad av skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren vid London School of Economics presterar friskolor bättre än kommunala skolor även när det gäller så kallade mjuka faktorer.
Han har analyserat resultaten från Skolinspektionens Elevenkät som går ut till niondeklassare i alla landets skolor.