Huvudsyftet med EU:s konkurrensregler är att göra det möjligt för unionens inre marknad att fungera väl som en viktig drivkraft för medborgarnas, företagens och hela samhällets välfärd inom EU. Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt EUF-fördraget innehåller därför regler som syftar till att förhindra begränsningar och snedvridningar av konkurrensen på den inre marknaden.
Mer specifikt förbjuder det konkurrensbegränsande avtal mellan företag och dominerande företags missbruk av marknadsställning, vilket skulle kunna inverka negativt på handeln mellan medlemsstaterna. Företagssammanslagningar koncentrationer och förvärv med en EU-dimension kontrolleras dessutom av kommissionen och kan eventuellt förhindras om de skulle resultera i en betydande minskning av konkurrensen.
Statligt stöd till vissa företag eller produkter är för övrigt förbjudet om det snedvrider konkurrensen, men kan tillåtas i vissa fall. Konkurrensreglerna gäller, med vissa undantag, även för offentliga företag, offentliga tjänster och tjänster av allmänt intresse.
Artiklarna — i EUF-fördraget och protokoll nr 27 om den inre marknaden och konkurrens, som klargör att ett system med rättvis konkurrens är en integrerad del av den inre marknaden i enlighet med artikel 3. Artiklarna 37, och i EUF-fördraget för offentliga företag och artiklarna 14, 59, 93, och i EUF-fördraget för offentliga tjänster, tjänster av allmänt intresse och tjänster av allmänt ekonomiskt Ekonomi och Jobb protokoll nr 26 om tjänster av allmänt intresse; artikel 36 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
Det grundläggande målet med EU:s konkurrensregler är att se till att den inre marknaden fungerar väl. En effektiv konkurrens gör det möjligt för företagen att konkurrera på lika villkor i alla medlemsstater, samtidigt som de uppmuntras att kontinuerligt sträva efter att erbjuda konsumenterna bästa möjliga produkter till bästa möjliga pris.
Detta driver i sin tur på innovation och långsiktig ekonomisk tillväxt. Konkurrenspolitiken är därför ett viktigt instrument för att få till stånd en fri och dynamisk inre marknad och för att främja den allmänna ekonomiska välfärden.
EU:s konkurrenspolitik gäller även för företag utanför EU som bedriver verksamhet på den inre marknaden. Samhälleliga, ekonomiska, geopolitiska och tekniska förändringar innebär ständigt nya utmaningar för EU:s konkurrenspolitik. Denna nya utveckling tvingar de politiska beslutsfattarna att bedöma om de nuvarande konkurrenspolitiska verktygen fortfarande är effektiva för att uppnå det övergripande målet eller om de behöver anpassas.
I kommissionens meddelande från november om en konkurrenspolitik som är anpassad till nya utmaningar sammanfattas de viktigaste inslagen i den översynen. Den belyser också hur översynen av politiken bidrar till att främja EU:s återhämtning efter pandemin, skapa en mer motståndskraftig inre marknad, främja genomförandet av den europeiska gröna given och påskynda den digitala omställningen.
I en alltmer digitaliserad ekonomi har nya verktyg blivit nödvändiga för att hantera nya utmaningar och komplettera den befintliga konkurrenspolitiska verktygslådan med andra åtgärder. Den nya förordningen om digitala marknadersom färdigställdes av medlagstiftarna i septembersyftar till att hålla de digitala marknaderna rättvisa och öppna och inför förhandsreglering för så kallade grindvaktsonlineplattformar.
Ett antal andra initiativ som syftar till att stärka EU:s strategiska oberoende i ett globalt sammanhang har inletts. Till exempel syftar den nya förordningen om utländska subventioner till att ta itu med potentiella snedvridande effekter av utländska subventioner på den inre marknaden.
EU:s konkurrenspolitiska verktygslåda omfattar i princip antitrustregler samt regler för kontroll av företagssammanslagningar och statligt stöd samt offentliga företag och tjänster. Antitrustdelen syftar till att återställa konkurrensvillkoren, om företag genom olämpligt beteende t.
Den förebyggande delen av de konkurrenspolitiska verktygen omfattar regler för kontroll av företagssammanslagningar och statligt stöd. Syftet med kontrollen av företagssammanslagningar är att förebygga en potentiell snedvridning av konkurrensen genom att i förväg bedöma om en eventuell sammanslagning eller ett eventuellt förvärv skulle kunna ha en konkurrensbegränsande effekt.
Reglerna om statligt stöd syftar till att förhindra otillbörlig statlig inblandning om förmånsbehandling av vissa företag eller sektorer snedvrider, eller sannolikt kommer att snedvrida, konkurrensen och inverkar negativt på handeln mellan medlemsstaterna.
Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse är särskilt viktiga för konsumenterna och omfattas av särskilda regler inom ramen för statligt stöd, i syfte att främja social och territoriell sammanhållning, en hög nivå när det gäller kvalitet och säkerhet till rimliga priser samt likabehandling.
Omfattande förbud mot avtal som medför en begränsning av konkurrensen artikel i EUF-fördraget.