Färger, i betydelsen kulörerkan betecknas och benämnas på många olika sätt, exempelvis med vardagliga färgord, pigmentnamn och hänvisningar till definitioner i specifika färgsystem. I vardagslivet använder vi grundläggande färgord som rödblå eller gråoch inom varje kultur är alla människor med icke-defekt färgseende ungefär överens om vad de orden betyder.
De betecknar inte en specifik färg - det finns till exempel många färger som är röda - utan ett färgområde eller färgkluster där alla färger kan benämnas med samma ord. Att vi är ungefär överens betyder inte att vi är helt överens, och i utkanten av det aktuella färgområdet till exempel mellan röd och rosa kan det finnas stor oenighet utan att någon har rätt eller fel.
Ännu större tveksamhet finns kring ord som till exempel turkos eller orange. Vi kan vara helt överens om att den ena ligger mellan grönt och blått och den andra mellan gult och rött, men vi är oeniga om ifall en viss färg ska kallas turkos eller ej, och om vilken orange färg som är mest typisk.
Ett sätt att benämna färger utgår från kända pigment eller färgämnen. Detta ger dock ingenting entydigt att luta sig mot, eftersom ett och samma pigmentnamn t. Innan den normalfärgsserie som introducerades i början av talet fanns det heller ingen samstämmighet i hur pigmentnamnen användes, exempelvis kunde caput mortuum användas synonymt med engelskt röttfastän de idag ses som olika pigment.
Ett exempel är att ultramarinblått pigment kan ge färger från klarblått till blåsvart, beroende på färgmaterialets bindemedel. När en färg behöver specificeras noggrant räcker varken pigmentnamnen eller de vardagliga färgorden till. En möjlighet är då att använda ett färgsystem och dess beteckningar.
Det finns flera olika system, som är konstruerade utifrån olika utgångspunkter. Med hjälp av NCS - Det naturliga färgsystemet - kan varje färg ges en kod som anger dess visuella likhet med sex elementarfärger gultrött l färg blå, blåttgröntvitt och svartsom alla saknar visuell likhet med varandra.
RGB -systemet utgår i stället från additiv färgblandning av rött, grönt och blått ljus. HTML -färgkartan definierar ett urval färger för användning på webben, med koder och engelskspråkiga färgord. Dessa ord är användbara för att ange den specifika webbfärgen, men ska inte tolkas som en norm för vad färgerna ska kallas i andra sammanhang.
Exempelvis finns det av naturliga skäl bara en HTML-färg som kallas Redmedan ordet röd i verkliga livet betecknar ett stort färgområde. De färger man ser i regnbågen brukar kallas rött—orange—gult—grönt—blått— indigo — violett. En regnbåge - eller ett spektrum - innehåller dock inga bestämda färgfält utan en kontinuerlig övergång mellan färgerna, och att man räknar upp just sju färger beror på att Isaac Newton valde detta när han hade lyckats bryta en ljusstråle och se de spektralfärger som gavs av ljusets olika våglängder.
I den situationen kan varje färg definieras exakt genom att ljusstrålningens frekvensalternativt våglängd anges. Sådant monokromatiskt ljus, alltså ljus med bara en våglängd, förekommer bara i mycket speciella situationer, och de färger vi ser omkring oss kan inte definieras på samma sätt som spektralfärgerna.
Ett och samma färgord kan syfta på tydligt olika färger beroende på sammanhanget, och ett och samma färgintryck kan benämnas med helt olika ord. Exempelvis kan den som sysslar med kattuppfödning tala om blå katter, men dessa katters färg skulle inte kallas för blå om den inte satt på just katterna.
Motsvarande gäller röd hårfärg och de ord som används för olika hudfärger. Exempelvis syftar det engelska ordet purple vanligtvis på en färg som är mer blåaktig än det svenska ordet purpur.