Man behöver röra på sig och anpassa mängden mat efter sitt behov för att ligga i energibalans. Energibalans innebär att energiintaget via maten motsvarar energiförbrukningen. Om man är i energibalans ligger kroppsvikten stilla.
Energi kan mätas i kilokalorier kcalDiverse frågor förkortat till kalorier. Energi är ett positivt laddat ord, men det kan också bli för mycket. Det gäller särskilt om man ofta äter den sortens livsmedel som innehåller mycket energi, det vill säga kaloririka livsmedel.
Exempel på det är bakverk, godis, snacks, feta mejeriprodukter och charkuterier, majonnäs, feta såser och friterad mat. Många människor får i sig mer kalorier än de gör av med, med övervikt som följd. Andra har svårt att få i sig tillräckligt.
Som med så mycket annat gäller: lagom är bäst. I Livsmedelsdatabasen kan du se hur mycket energi som finns i drygt olika livsmedel. Energiinnehållet i Livsmedelsdatabasen är beräknat med så kallade standardfaktorer för protein, kolhydrater, fett, alkohol och kostfibrer.
I kolhydrater inkluderas även sockeralkoholer och organiska syror. De näringsämnen som ger energi är protein, kolhydrater, fett, alkohol och kostfibrer. Tidigare räknade man inte med att kostfibrer gav någon energi, men eftersom de bryts ner delvis i tjocktarmen räknar man numera med att de ger ungefär hälften så mycket energi som andra kolhydrater.
Energi kan uttryckas både som kilojoule kJ och i kilokalorier kcal. Värdet för kJ har beräknats först, för att sedan räknats om till kcal. I tabellen nedan kan du se referensvärden för energiintag, baserade på de nordiska näringsrekommendationerna.
Observera att värdena är ungefärliga. Det finns ingen formel som kan beräkna en persons exakta energibehov. Kroppsvikten och hur den utvecklas ger en signal om du befinner dig i balans. Barn har större energibehov än vuxna i förhållande till sin kroppsstorlek.
Anledningen till detta är att barn, utöver de faktorer som tidigare nämnts, behöver energi för tillväxt. Spädbarn, som brukar tredubbla sin vikt under första levnadsåret, behöver allra mest energi i förhållande till sin vikt. Behovet sett till energi per kilo kroppsvikt sjunker sedan successivt för att i årsåldern ligga i nivå med vuxnas energibehov.
Observera att värdena bara är ungefärliga. Precis som för vuxna är barns energibehov individuellt och beror på flera olika faktorer, bland annat på hur mycket barnet rör på sig, tillväxt, vikt och basala energibehov.